Konverterad icke-löpare?

Jag är nog den sista personen man hör berätta "jag har precis varit ute på en härlig löprunda". Men nu är jag där ändå. Är riktigt stolt över mig själv faktiskt. Hemma kan jag vara glad om jag lyckas ta mig för något sådant en gång i månaden. Är extremt lat när det gäller träning. Tycker helt enkelt att det är för tråkigt. Och det är ju inte direkt som att jag ligger i någon typ av riskzon som gör att jag behöver träna (tror jag i alla fall). Men nu har jag i alla fall tagit mig i kragen och har tränat 2-3 gånger i veckan ända sedan andra veckan här i Madison. Det kanske låter lite, men för mig är det jättemycket!

Igår när jag var ute och sprang var himlen klarblå men vinden isande kall. Det till och med skummade om vattnet i Lake Mendota! Jag tänkte att det kanske är dags att börja bylta på sig lite mer nu. Jag vet ju att det förmodligen kommer bli skitkallt i vinter och om jag ska fortsätta springa - jag som är en typisk ickelöpare - kanske jag borde köpa löpkläder som täcker mer hud än vad shorts och t-shirt gör...
Hursomhelst. Just när jag tänkt den tanken kom jag fram till en glänta precis när vinden mojnade. Oj vad skönt! Vattnet glittrade, fåglarna dök efter småfisk och det var helt tyst omkring mig. Bara jag en varm höstsol. Det är ju sådant som kan få vilken icke-löpare som helst att konvertera och tanken på en snöig vinter kändes plötsligt väldigt avlägsen :)

Verkar dock som att jag får böta för det idag. Det river ont i halsen men jag har fått min vikingabok så jag har en ganska bra plan om vad jag ska göra idag :)

/Lina

Translation: I'm not your typical 'work out girl' (is that even an expression?) but since we moved to the  U.S. I have surprised myself by running/jogging 2-3 times per week. Since this is a lot more compared to my work out habit back in Gothenburg, I must say I'm quite proud of myself. But today is not 'work out day'. Today is 'reading my new Viking book day'.