Livlig fantasi...

Det är fullt upp nu. Jag har en hög med läxor (gud - hur ovant är inte det att säga?!) som jag ska försöka  hinna klart med innan vi får Sverige-besök. Dessutom är det ju lite smått och gott som behöver fixas inför ett sådant besök. Tack och lov har vi fått låna allt vi behöver av John och Norma. Så det blir lite dåligt med bloggande för tillfället.

Men jag måste ändå passa på att berätta om en lite obehaglig sak som hände igår kväll.
Vi hade hunnit gå och lägga oss (lägger oss visserligen as-tidigt, men det hör inte till saken) när vi plötsligt hör polissirener. Polissirener mitt i natten i lilla snälla Eagle Heights? Gud vad konstigt. Här bor ju liksom bara massa utbytesstudenter och småbarns/forskarfamiljer. Inte direkt ett område man (jag i alla fall) förknippar med polissirener. Kort efter det ringer och smsar Megan mig som en galning och säger att (not to scare you but...) jag måste hålla mig inne för poliserna jagar en (möjligen) beväpnad man i vårat område! Gah! (Jag anmäler mig genast till WiscAlert för att få uppdateringar om fallet). Kristoffer tar det hela med ro och somnar snabbt, men jag ligger klarvaken och låter fantasin skena iväg med mig. Varje lilla ljud som elementen ger i från sig får mig att hoppa högt och jag ser framför mig hur ett gigantiskt SWAT-team bryter upp dörren till vår lägenhet för att hitta förövaren. I min fantasi förvandlar dessutom till den flanellskjortklädde mannen till en vampyr/varulv/valfritt monster som gömmer sig i källaren redo att anfalla mig när jag ska tvätta... Eh ja. Som ni förstår hände ju absolut ingenting och när jag vaknade i morse hade jag fått ett meddelande (på min uråldriga mobil) från WiscAlert. Så här stod det:

Puh! Jag kan alltså andas ut och behöver inte hålla utkik efter varulvar - eh... jag menar flanellskjortsklädda män. Men för säkerhets skulle tvättar jag nog i dagsljus i fortsättningen...